Tankar

Satt på tåget em idag med musik i öronen och kände mig så jävla bäst. Mitt liv liksom äger. Har varit några sådanna dagar de senaste då jag känner att jag mår bara bra trots allt. Jag känner hur jag börjar lova saker och att jag faktiskt kommer klara dem när jag väl börjar försöka. Jag umgås med vänner och nya människor som ajg mår bra bland. Oroar mig inte alls lika mycket längre och jag känner mig starkare än någonsin.
 
Visst kommer det tider då jag är svag. Trots att huvudet då och då skriker till, säger åt mig att börja ta tag i livet så känner jag att någonstans emellan, här där jag är mår jag trots allt ganska bra. Jag behöver inte kämpa om jag inte vill ta mig härifrån. 
 
Jag behöver inte finnas för något som inte finns för mig. Jag finns för de som vill ha mig. Ha mig som den jag är. 
 
Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback