Jag har inte längre något att säga. Jag är tom för tillf'llet. I mitt huvud finns bara luft. Ikväll var en riktigt kass kväll. Kännslan av att gå och vänta på något som aldrig skulle komma. Att hålla huvudet kallt och inte sätta för höga förvntningar. Samtidigt gå runt och inte låtsasom någonting. Vad ville du att jag skulle göra? Va allt falskt hela tiden eller fanns något där? Vad gjorde jag för fel? 

Visst vi kan prata känslor. Vi kan kyssas och kalla varran söta saker. Men det ska inte vara något deltidsjobb. Jag vill finnas där hela tiden. Jag är inget andra val och inet alternativ. Jag behöver dig där hela tiden. Det jag stör mig på mest är att du inte änns kunde berätta det. Du kan inte svara. Förlåt mig, men du är så jävla feg. 

Jag ville bara ha ett svar. Många frågor som åkte runt i huvudet. 

Jag orkar inte mer. Jag vill inte tänka på det men det är ganska svårt att glömma någon som man har så himla mycket glada minnen med. Jag vill sätta punkt, vända blad och gå vidare. 

 

Ha ett bra liv. Jag kommer inte längre vara en del av det,