Jag ska berätta detta en sista gång. Jag ska göra ett sista negativt inlägg. Sedan ska jag hålla mig mer som jag är, positiv. Läs den som vill och orkar. Den som inte vill får la blunda en stund då.

 

Jag har noll koll. Det är inte så att jag har gått och blivit dum i huvudet eller så, jag har bara svårt att hänga med i varje sekund. Jag märker hur jag har ändrats till något bättre. Jag vågar står på egna ben och tar inte skit längre. Jag är lyckligare. Men det där sprack för ett tag sedan. Jag blev tröttare och tröttare. Huvudet kännes så tungt att det kunde falla av och jag ville inte mer. Vissa dagar var värre än andra och vissa sekunder var värst. Mitt humör gick från månen och ner till havet. Jag kunde inte hitta en utväg och förvärrade saker. Vissa stunder tappade jag allt hopp och fick panik. 
Jag märkte hur jag tappade greppet om saker som jag tidigare visste om. Jag kunde inte längre minnas vad jag skulle göra. Jag kunde inte prestera alls på träningar och i skolan. Jag kunde inte fokusera längre. Jag blev jättearg på ingenting. Kom hem med huvudvärk varje dag. Kännde mig oduglig och inte värd. Tom. 

Ett tag kände jag mig som på toppen av allt. Jag var "bäst". Den känslan har försvunnit nu. Jag är inte längre den. Jag förlorar bara mig själv när jag är en dålig förlorare. Samtidigt orkar jag inte vinna. Orkar inte ge nya saker en chans. Orkar inte försöka. 

Igår sprack allt. Jag bröt ihop och klarade inte mer. Pressen kom ikapp mig och jag kunde inte hålla emot längre. Jag lade mig hos mamma, pratade, grät, skrattade. Jag lovade henne att tänka mig för mer.

 

Idag spreck det igen. Skolan var tuff. Hanna frågade hur det var, Det gjorde ont att tvinga fram ett leende, det märktes och tillsist funkade det inte och allt lös igenom. Men jag ville att hon skulle veta.

Ibland är det tusen gånger lättare att ta på fake-smilet och säga "jag är okej", Det har alltid varit lättare att vara stark när man inte behöver berätta om sina problem.

 

Men jag ska sluta nu. Jag har lovat mig själv att jag inte ska skriva mer negativt. Det är otroligt skönt at skriva av sig och därför kanske detta inlägg ser ut som satan. Sover 5 timmar per natt, ska plugga, le, träna, se bra ut, äta rätt, säga rätt och må bra samtidigt som jag ska få andra att må bra. Från och med nu ska jag vara som jag brukar vara igen. Jag ska göra som jag alltid gör, lämna det bakom mig och släppa det. Jag har ännu en gång gjort något litet till något otroligt stort och förvärrat allt tusen gånger. Det ska inte hända igen. Jag lovar. Puss.