DRÖMAMR

Jag har alltid undrat varför man drömmer. Att man strävar mot något man kanske aldrig kan nå. När man instället bara kan följa strömmen och vara nöjd med det man har. Min dröm är att känna den frihet som bara fåglar uppnår när de dansar på luftströmmarna och flyger bland molnen.

 Men varför skrattar de bara åt mina drömmar? Varför säger de att det är hopplöst att följa dem. Till sist blir alla ändå tvungna att ändra sina mål pga vänner, familj och arbete. Hur mycket ska man låta livet stå i vägen för vad man verkligen vill? Är drömmar bara ett avlägset mål som finns till för att vi ska kunna röra oss framåt tills en dag då tiden tar slut. Så som solen rör sig runt himlen bara för att bli uppäten av mörkret.

 Jag är säker på att alla har drömmar. Vissa större och andra mindre. Hade vi inga drömmar skulle vi aldrig längta efter något. Aldrig komma någonvart i livet. För man lever bara en gång och den gången är en chans att verkligen existera. Att göra något som verkligen betyder något. För vad är livet värt om vi inte lever det fullt ut? Jag har lärt mig att man måste sträva mot någonting mer. Det är när man blundar för sina drömmar som man går vilse och glömmer livets mening.

Men varje dag möts man av motstånd som gör att man börjar vackla och tvivla på sig själv. Kanske är det därför man behöver drömmar. För att inte dränkas av verklighetens mörker så behöver man ett ljussken som man kan följa. Ett mål som man kan se. Det finns inga regler för hur du ska följa din dröm. Inga måsten, inga krav. Din dröm är din egen och det är bara du som kan bestämma över den. 

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback